Nu är min blogg officiellt en Malmö-blogg

Jag har placerat min blogg i
Malmö på bloggkartan.se

Mot nytt jobb!

Jag har inte varit så duktig på att uppdatera min blogg, men jag tänkte i alla fall titta in här för att nämna att jag har fått jobb! Så från och med tisdag kommer jag att finnas på QlikTech i Lund. Yay!!

"Vi anstränger oss lite mer"

Jag vet att det är jättebilligt att klanka på tv-reklam, det är inte rocket science precis. Men jag har stört mig på en reklam länge nu så jag måste bara skriva av mig.

I SIBA:s reklam ser man två killar, en som är den lugna, rediga och vettiga, och en som är mer orolig och som kommer med knäppa förslag på nya koncept för butiken. Den lugna och rediga konstaterar på sitt lugna sätt att kollegans förslag är onödigt, opraktiskt eller helt enkelt bara inte behövs. Sen jobbar de vidare med det de gjorde innan, eller går och fikar. Och sen kommer företagets slogan, "Vi anstränger oss lite mer".

Jag tycker inte det går ihop alls. Om man hade ansträngt sig lite mer, då hade man uppmuntrat och lyssnat på nya idéer, även om de är knäppa. Man måste våga tänka nytt, tänka stort, tänka lite galet. Och i de galna idéerna finns ofta ett korn av någonting som ÄR vettigt och som går att bygga vidare, och inte så sällan något som pekar på någonting som är fel idag.

SIBA borde byta slogan till "Vi gör som vi alltid har gjort".

Ekivokt i korsord!

I samma blogg som jag hittade den där listan (som jag använde i förra inlägget), så hittade jag denna fantastiskt roliga post. Var bara tvungen att tipsa om den. Rekommenderas särskilt för de som brukar lösa korsord.

Test genom musik

Jag har lånat detta lilla test från All about the package. Ok, here goes...

1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense. NO CHEATING! (Även om det kan kännas frestande att trycka en gång till för att få en roligare titel..!)

* Will it be ok?
Maybe this Christmas (Ron Sexsmith)

* How are you feeling today?
Plenty (Sarah McLachlan)

* How do your friends see you?
Something Similar (Maria McKee)

* Will you get married?
Sorrow (Pink Floyd)

* What is your best friend’s theme song?
Sharks can't sleep (Tracy Bonham)

* What is the story of your life?
Cry Baby Cry (Van & Titus)

* What was high school like?
Söndermarken (Lars Winnerbäck)

* How can you get ahead in life?
Faller (Lars Winnerbäck)

* What is the best thing about your friends?
Directions (Josh Rouse)

* What is today going to be like?
Silent All These Years (Tori Amos)

* What is in store for this weekend?
Mother (Tori Amos)

* What song describes you?
Maybe This Crhistmas (Ron Sexsmith)

* To describe your grandparents?
Winter Blue (Heather Nova)

* How is your life going?
Bitter No, I just love to complain (Jenny Wilson)

* What song will they play at your funeral?
Ouija Board, Ouija Board (Morrissey)

* How does the world see you?
He Knows I'd Love To See Him (Morrissey)

* Will you have a happy life?
Right Through You (Alanis Morisette)

* What do your friends really think of you?
Damian (Greta Gertler)

* Do people secretly lust after you?
Criminal (Fiona Apple)

* How can I make myself happy?
Crucify (Tori Amos)

* What should you do with your life?
Ice (Sarah McLachlan)

* Will you ever have children?
Not the Doctor (Alanis Morisette)

Hmmm, ja detta var ju underhållande och lite skrämmande. Jag misstänker att Winamp driver med mig. Jag måste säga att den där slump-funktionen verkar lite suspekt. Efter att ha läst in alla låtar har jag 732 st titlar, och ändå så dyker sex (6) artister upp två gånger, och en låt dyker till och med upp två gånger. Många av titlarna var riktigt träffande, måste jag säga. Inte i så positiv bemärkelse dock... :)

Alla älskar konspirationer

Ett inte helt ny men ändå intressant blogg-debatt. Utgångspunkten är ett blogginlägg från en Michael Blowhard där han hävdar att den förlagsvärlden är en enda stor sammansvärjning och att det finns ett stort gap mellan vad de lyfter fram som meningsfull läsning och vad dessa individer själva, som han personligen känner, njuter av att läsa. Två av hans favorit-hatobjekt är Toni Morrison och Salman Rushdie. Han ifrågasätter också varför t.ex. dessa fått nobelpriset.

Som ett svar på detta kan man läsa Felix Salmons inlägg, där han argumenterar för t.ex. ovan nämnda författares bestående kvalitet, till skillnad från bästsäljares mer omedelbara men kortvariga dragningskraft. Har jämför genom att studera Amazons säljranking av Salman Rushdies Midnight Children och Toni Morrisons Beloved (samt ett antal andra böcker som faller under kategorin "litterära romaner", vilket jag tolkar som en omskrivning av kvalitetslitteratur) och jämför säljrankningen med bästsäljaren för det året som respektive bok gav ut. Han kan då konstatera att säljrankningen för bästsäljarna må vara hög just när de ges ut, men faller snabbt, medan böcker av författare som Salman Rushdie, Toni Morrison och t.ex. Gabriel García Márquez fortfarande säljer bra.

Så vad är då min syn på detta? Är debatten om huruvida kvalitet säljer för evigt avgjord? Nja, man kunde ju önska det. Till att börja med så har ju Michael Blowhard en viss poäng när han menar att människor i förlagsvärlden hycklar när man lyfter fram en viss produkt som kvalitet och meningsfull, men sedan privat föredrar helt annat typ av litteratur. Jag tror absolut inte att det gäller alla, men säkert finns det en och annan som försöker framställa sig som mer beläst och sofistikerad än vad de är. Som en anekdot kan jag berätta att när jag läste Modern Litteraturhistoria i Lund så fick vi höra om något tidigare år när några studenter hade gjort en enkät-undersökning bland lärarna kring deras egen litteraturläsning. De fick kryssa i böcker från en lång lista. I listan hade det "råkat" smyga sig in böcker som inte fanns, men det verkade inte störa somliga av lärarna, som ändå sade sig ha läst dessa böcker!

Sedan kan man ju hävda att förläggarna inte måste gilla allt de säljer. De har ett uppdrag att publicera böcker som de tror kommer sälja, och om de ser en stor försäljningspotential i en författare, oavsett om författaren heter John Grisham eller Toni Morrison, så är det väl inget fel i det?

Sedan kommer vi till Felix Salmons "bevis för att kvalitet säljer", nämligen rankningen. Det känns övertygande, men jag blir också lite misstänksam. Det är lätt att låta sig övertygas av siffror. Jag tvivlar inte på siffrorna i sig är rätt, men det betyder inte automatiskt att jämförelsen är gjord på ett korrekt sätt. Rankningen säger ju faktiskt ingenting om läsupplevelsen för den enskilde läsaren, om läsaren uppskattade den "litterära romanen" mer eller mindre än bästsäljaren.

Och om man tar Michael Blowhards synpunkt så skulle man ju kunna häva att eftersom inte ens de i förlagsbranschen vågar stå för vad de tycker om en bok som anses "finkultur", hur ska vi vanliga läsare då kunna stå för det? Vi kanske luras att köpa böcker som vi inte vill ha. Fast detta sista känns ganska långsökt, i alla fall om man beaktar de stora skillnader i försäljningssiffror som Felix Salmon redovisar.

Avslutningsvis så är det ju inte heller så att all litteratur som har bra försäljningssiffror under lång tid nödvändigtvis faller under kategorin finkultur eller litterära romaner. Det är ju inte så svårt att hitta exempel på motsatsen - Astrid Lindgren ligger t.ex. nära till hands.

Angående de kritiserade författarna, Toni Morrison och Salman Rushdie, så får jag erkänna att jag inte har läst någon av dem. Men jag vill definitivt göra det, för att bilda mig en egen uppfattning.

2007 TBR Challenge

Jag har precis antagit en utmaning - 2007 TBR Challenge. TBR står för To Be Read, d.v.s. böcker som jag planerar att läsa. Det fungerar så att man väljer 12 böcker som man länge har velat läsa och skriver upp på en lista. Sedan ska man läsa läsa 1 bok i månaden från denna lista. Om man håller det så har man alltså senast den 31 december 2007 läst alla böckerna från listan.

Jag har pinsamt många ännu olästa böcker i min bokhylla, tillräckligt många för att sysselsätta mig under lång tid framöver. Utmaningen ligger i att uppmärksamma böcker som har stått länge på hyllan men som man inte har kommit sig för att läsa av olika anledningar. På så sätt kanske det inte känns lika viktigt heller att köpa nya böcker. (Fast hoppas inte för mycket på det...)

Jag listar böckerna i navigeringsfältet och bockar av dem efter hand som jag läser dem.

Ny cool sida!

Se 30 sekunders filmparodier med kaniner i huvudrollerna! Jag rekommenderar t.ex. Brokeback Mountain, Office Space, Pulp Fiction och Scream. Roligt. Fast man kanske inte ska se för många i rad...

One should never trust a woman who tells one her real age...

En person på en fest nyligen skulle gissa min ålder och placerade mig på åttiotalet! Förutom alla negativa associationer med åttiotalet så kändes det onekligen lite smickrande (om inte annat med tanke på att jag snart fyller år igen). Jag kan inte låta bli att undra om det är därför jag inte får jobb - att jag ser för ung och oerfaren ut...

Matförgiftad...

Blä. Tillbringade natten på soffan (kombinationen illamående + loftsäng + stege kändes inget bra). Eländig dag. Innan fyra på eftermiddagen gjorde jag inte många knop och lyckades bara få i mig en banan och ett halv glas oboy.

Istället för jobb, förvirring...

Idag har jag varit på intervju, den 19:e i ordningen sedan mitten på augusti. Det är ju kul att bli kallad på intervju, så jag måste ju göra någonting rätt. Men det känns helt otroligt att man kan gå på så många intervjuer utan att få napp. Det är dock tydligt att det inte bara är mig det beror på, det visar dagens intervju om inte annat. Den som förstår sig på IT-branschen får gärna höra av sig till undertecknad...

Företaget X har ett stort behov av folk som har vissa speciella kompetenser. För att täcka detta behov tar man in ett större antal konsulter, bl.a. från konsultföretaget Y. I ett av Y:s projekt på företaget X behövs det mer konsulter, men alla Y:s konsulter som har denna kompetens är redan ute i uppdrag. Så man kontaktar via sitt nätverk konsultföretaget Z för att se om de har en person med rätt kompetens som kan ta detta uppdrag.

Det är här jag kommer in i bilden. Konsultföretaget Z intervjuar intressanta kandidater med relevant kompetens, däribland mig. Referenspersoner kontaktas, konsultprofilmallar ifylls och allting verkar väldigt positivt. Z kontaktar därför konsultföretaget Y. Säljaren på konsultföretag Y kallar glad kandidat Helena på intervju. Uppdraget presenteras och det konstateras att jag är en bra kandidat rent kompetensmässigt.

Men jag och representant från Z får ändå beskedet att det bland konsulterna på konsultföretag Y finns ett stort motstånd mot att ta in underkonsulter för att täcka upp ett behov. De behöver fler folk, konsultgruppen från Y behöver utökas med en person. Men konsulterna i denna grupp vill helst jobba med andra från Y. Så eftersom jag så att säga har fel hatt på mig, så får jag antagligen inte jobbet.

Vän av ordning undrar, visste de inte det från början?? Om man bara vill ha Y-anställda, varför kontakta Z? För konsultföretag Y tar en intervju kanske bara 1 timme i anspråk, men för mig och för konsultföretag Z ligger många timmars jobb bakom detta. Varför kallar man på intervju så lättvindigt?

(Och dagen efter åker jag till Danmark för en intervju på ett företag i Naerum, ca 30 min bussresa från Köpenhamn. Väl på plats i Köpenhamn och framme vid busshållplatsen som ska ta mig till Naerum, så ringer de mig från företaget och ställer in intervjun pga intervjuaren inte kan komma.)

Kökslista

Har lånat även denna lista av Melinda

Tre saker som jag alltid har i kylen: grönsaker (oftast mer än jag orkar/hinner äta upp, så jag får slänga dem), juice i någon form, mjölk (till min latte)

Tre saker jag alltid har i frysen: bär, glass, ärtor (de tar aldrig slut...)

Tre saker jag alltid har i skafferiet: pasta, Findus köttfärssås (bra att ha som reserv när man är hungrig och fantasilös), te

Tre kryddor jag alltid har hemma: svartpeppar, chilipulver, salt (fast ärligt talat har jag nog de flesta kryddor, kryddhyllan är alltid överfull)

Tre saker jag använder varje dag: bänkdiskmaskinen, gasspisen, någon form av gryta

Mina tre favoritgrejor i köket: stora höga och tjocka glas för en STOOOR latte eller kopp te, mixer, espressomaskin

Tre saker som inte får komma in i mitt kök: kommer inte på någonting, skadedjur får gärna hålla sig borta, men annars vet jag inte...

Tre saker som jag skulle vilja ha i mitt kök: en egen kock! och en råsaftcentrifug och färska kryddor

Anders Borgs förslag om a-kassan

Anders Borg har föreslagit att arbetslösa som inte söker arbete ska kunna straffas med att bli av med en dagpenning. Detta har väckt stort debatt. Själv är jag arbetslös - och i högsta grad arbetssökande - och har givetvis lite tankar kring detta, varav de flesta säkert har formulerats av andra på andra bloggar.

Till att börja med tycker jag att det är rimligt att ställa krav på arbetssökande - och andra. Varför är vi i Sverige rädda för att ställa krav, egentligen? Ingen vill väl att arbetslösa ska gå hemma och INTE söka jobb, eller att de jobbar svart och sedan får a-kassa? Då kanske det gäller någonting annat, kanske om var går gränsen för att ha sökt tillräkligt många arbeten. Eller man är rädd att arbetsförmedlingen ska sätta dit en på oschyssta grunder. Det sistnämnda går inte direkt att påverka, och det gäller ju även som reglerna är nu.

Men vad gäller den första frågan så har jag funderat en del kring det. Var går gränsen för att "söka arbete", hur många jobb måste man söka för att uppfylla kravet? Det finns ju olika antal "rimliga" jobb att söka beroende på utbildning, arbetslivserfarenhet, ålder etc. Jag hoppas att man i de här fallen kommer ta hänsyn till sådana faktorer, att man gör en bedömning från fall till fall av vad som är rimligt. Man kan ju inte tvinga folk att söka ett visst antal jobb per månad, och sedan spelar det ingen roll om du är civilingenjör, truckförare, präst eller arkeolog, där arbetsmarknaderna med stor säkerhet ser väldigt annorlunda ut. Det finns ju ingen mening med att söka jobb som man ändå inte har någon chans att få, bara för att komma upp i en viss kvot.

Sedan så har ju flera noterat, bl.a. SvD det faktum att straffet idag för att inte söka jobb är att bli helt utesluten ur a-kassan, men eftersom det uppleves som alldeles för hårt, så tillämpas det inte alls. Då är det ju bättre att ha ett straff som är på en rimlig nivå.

Musik-kompis :)

Gjorde ett test till - ok, är lite uttråkad, eller så är det bara att jag inte gör det jag borde göra - som var lite intressant. Vilken artist som delar min musiksmak. Och svaret är:

The Cure Shares Your Taste in Music

See their whole playlist here (iTunes required)

Which Musician (or Group) Shares Your Taste in Music?

Famous last words!

Mer fåniga/roliga tester. Jag tror någon försöker påstå att jag är för snäll och godtrogen. Pff. Så... tarvligt av dem. Men i alla fall:

Your Famous Last Words Will Be:

"Nice doggy."

What Will Your Famous Last Words Be?

Min stad?!

You Belong in London

A little old fashioned, and a little modern. A little traditional, and a little bit punk rock. A unique woman like you needs a city that offers everything. No wonder you and London will get along so well.

What City Do You Belong In?

Min stad är tydligen London, vilket känns helt rätt, även om jag inte har varit där än. Så jag hoppas bara jag får möjlighet att åka dit en dag. (Ibland tror jag att jag är den enda i min generation som inte varit i London, det är naturligtvis inte sant, men så känns det ändå...) Å andra sidan har jag faktiskt varit i Rom, och det var helt underbart. Jag minns att man skulle kasta en peng i Fontana di Trevi så skulle man komma tillbaka till Rom. Tja, om man kastar en krona på Ryanair så kommer man kanske till London... ;)

Ett kul formulär

Jag hittade denna lista på Melindas blogg, tyckte det var kul och tänkte svara på den själv. Svaren på frågorna kommer endast i form av bilder. Man ska svara på dessa frågor genom att publicera den första bilden som Googles bildsökning genererar när du söker på svaret:

1. Din ålder på din nästa födelsedag


2. Din favoritfärg


3. Ditt mellannamn


4. Den senaste maträtten du åt


5. Din ovana


6. Din favoritfrukt/grönsak


7. Ditt favoritdjur


8. Staden du bor i


9. Den mest användbara saken i ditt hem


10. Ditt husdjurs namn


11. Ditt senaste köp


12. Något som gör dig glad


13. Ditt förnamn


14. Ditt efternamn

Återvinn dina böcker!

Jag har hittat en superbra sajt - www.bookmooch.com. Det är en bokbytarsajt som för en gångs skull är internationell, inte bara för de som bor i USA. Det går till såhär: Man registrerar sig, en väldigt enkel process, och sen lägger man upp de böcker man vill ge bort. (Det går bra med alla möjliga språk, både svenskspråkiga, engelskspråkiga eller vad nu boken skulle råka vara skriven på för språk.) För varje bok man lägger upp i sitt "Inventory" (sin bokhylla, så att säga) så får man 1/10 poäng. När man sedan har samlat ihop lite poäng kan man använda det för att få böcker från andra. Man kan lägga upp en "Wishlist", dvs en önskelista. Det är de böcker man vill att andra ska skicka till en. Så fort en bok från ens önskelista blir tillgänglig, skickas ett meddelande om detta till alla som har önskat boken, så att man kan begära att personen ska skicka boken just till dig. (Här gäller först till kvarn...)

Om man vill ha en bok från någon i samma land kostar det 1 poäng, och motsvarande om man ger bort en bok till någon i samma land så får man 1 poäng. Skickar man en bok till någon utomlands så får man 3 poäng, medans det bara kostar en 2 poäng att få en bok från utlandet. Jag tycker detta känns som ett kanonbra sätt att få motivation att rensa i sin överfulla bokhylla, och så att andra kan få glädje av ens böcker, och så får jag nya fräscha böcker tillbaka. Man måste ju faktiskt inte köpa nytt hela tiden - länge leve återvinning!

Intervju

Har varit på anställningsintervju. En andra intervju, dvs jag har gått vidare från den första sållningen. Har varit på väldigt många anställningsintervjuer på sistone - och det är ju såklart väldigt positivt - men just den här kändes extra bra. Dessutom har jag om ungefär två veckor ett möte med arbetsförmedlingen, vilket gör att motivationen att hitta ett jobb innan dess ökar exponentiellt för varje dag som går. Jag vill inte bli skickad på någon meningslös kurs eller sättas i någon aktivitet... Jag söker redan jobb för fullt och det känns som att det är nära nu. Så jag hoppas att jag kan får vara "ifred" ett litet tag till, så kommer det fixa sig.

Några kanon-citat!

"Frisbeetarianism is the belief that when you die, your soul goes up on the roof and gets stuck."
-- George Carlin

"The only thing to do with good advice is pass it on. It is never any use to oneself."
-- Oscar Wilde

"We live in an age when pizza gets to your home before the police."
-- Jeff Marder

"Someone's boring me. I think it's me."
-- Dylan Thomas

"The right to be heard does not automatically include the right to be taken seriously."
-- Hubert H. Humphrey

Rosa bandet

Ni har väl sett Rosa Bandet kampanjen, till förmån för bröstcancer-forskningen. Jag köpte ett band i veckan och satte det stolt på min jacka. Dagen efter tittade jag lite på den minimala broschyren som följer med bandet. Man får en komprimerad "Bröstskola", instruktioner för hur man kan kolla sina egna bröst och upptäcka eventuella knölar i tid. Sedan står det också lite om Carin Rodebjer, som har designat Rosa Bandet. Jag skrattade till när jag såg det där och undrade för mig själv hur svårt det kunde vara att designa ett band - är de inte likadana allihopa? Exakt vilken aspekt av bandet hon hade designat - vinkeln på band-kanten kanske?! Läste vidare i den lilla broschyren. Inspirerad av trasmattor, hmmm... Kollade jag lite mer noggrant på mitt band igen. Aha - jag hade ju vänt det bak-och-fram!

Så veckans tips är att köpa ett Rosa band, och att sätta det på lämpligt ytterplagg, rättvänt. :) Det är riktigt fint. Och passa på att läs om Bröstskolan också.

http://kampanjer.cancerfonden.se/Templates/StartPage.aspx?id=2564

Hemkomsten

Jag har varit i Stockholm och är nu hemma på fast mark igen. :) Jag tror även att Stockholm överlevde. Passade på när jag var där att se Hemkomsten av Harold Pinter på Stockholms Stadsteater. Det var mycket intressant.

Jag är nog helt fel person att försöka tolka detta drama, och egentligen är man kanske fel ute så fort man försöker formulera någonting, att man låser fast positionerna i denna otroligt oförutsägbara pjäs. Men några förvirrade tankar har jag ju trots allt.

En äldre man, Max, bor med sin bror Sam och två av sina söner, Joe och Lenny. Fadern är tyrannisk mot alla i sin omgivning. Sam är chaufför, mycket stolt över det faktum att han är den som alla kunderna föredrar. Den yngsta sonen boxar. Lennys yrke är oklart, eller jag uppfattade det inte i alla fall. Mot slutet pratar han om "sitt distrikt", vilket skulle kunna syfta på att han är polis men kanske lika gärna hallick. Den älskade modern är död, troligtvis sedan många år. Det verkar vara ett mycket slutet sällskap, det är inte många människor eller intryck som släpps in utifrån.

Mitt i natten dyker den äldste sonen Teddy upp med sin fru Ruth. Teddy är lite av en outsider, han har lämnat hemmet för flera år sedan och har gift sig och har tre barn, vilket ingen i familjen känner till. Han är också doktor i filosofi, vilket han får utstå en del elakheter för, en del tveksamt beröm, och Lenny verkar vilja ställa honom till svars på något sätt.

Att Ruth nu introduceras till familjen kan kanske ses lite grand som att bryta en bubbla, efter många år kommer en kvinna in i detta sammanhang igen. Men hon visar att hon inte bara tänker låta sig utnyttjas utan hon tänker minsann vara med och sätta villkoren. Hennes man Teddy däremot verkar inte vilja vare sig komma tillbaka in i bubblan eller kämpa för att hon ska följa med honom hem/ut igen.

Det känns tydligt att det handlar om makt och maktspel och hur det skiftar, vem som har övertaget.

Mot slutet av andra akten har vi att göra med en ren affärsuppgörelse och nu blir dialogen helt känslokall så pass att det blir absurt och komiskt.

Känslan jag fick av pjäsen och som växte sig allt starkare mot slutet, var att man inte ska se dessa rollkaraktärer som personer utan mer som symboler eller som brickor i ett spel. Vilket också tycks stämma mycket väl överens med det regissören Tommy Berggren själv säger i artikeln här.

Innehåll eller stil?

Ja, det här med bloggande var ju väldigt spännande. Mycket att sätta sig in i. "Vilken template ska man man använda, hmmm.... är jag minimalistisk eller färgglad egentligen. Äsch det var ju ingen av dem som passade, hur anpassar man sin template egentligen?"

Till slut hittar man en som är okej rent stil-mässigt, men inte vill man väl ha de färgerna?! Testar att modifiera färgerna i stilmallen, men det ser ju så konstigt ut. Inser till slut efter lite rotande i css-koden att den använder bilder, och vill jag förändra färgschemat i stilmallen, så måste jag även göra egna bilder. Ugh. Tillbaka till minimalist-stilen så länge. Testar flera olika bildredigerings-verktyg, men ingen gör det jag vill (eller så fattar jag bara inte...) "Hur svårt kan det vara att göra en 14-pixels-bred gif-bild, eventuellt med en gradient om man ska snofsa till det lite, men absolut inget krav. Hmmmpf."


Och sen måste man ju fundera på hur strukturen ska vara, testar lite med att lägga upp en lista med de böcker jag har läst under året, tja det kanske kan funka. Listan börjar bli rätt lång, kanske bäst att lägga den i en listbox.

Allt som allt har jag nu en genomtänkt och bra struktur och på sikt kanske en bra färgskala - på mina två poster. Way to go... ;)

Dag 1

Invigning av min blogg. Weehee! Nu har jag skrivit min första post i alla fall. Så börjar jag inte med "ett blankt papper" imorgon... :)